Selma har fått smått

Att ha en kattmamma som väntar smått är inte alltid en solskenshistoria, det kan även gå väldigt galet. Många tror att det är en självklarhet och att allt kommer gå bra, men det är lika stor chans att det inte blir många överlevande. Kattmamman och de små kan båda ta skada av en förlossning, och det gäller att man är beredd att hjälpa till eller köra till veterinär.

Är kattmamman utan erfarenhet kan det gå trögt innan allt kommer igång med suttandet och slickandet av de små bebbarna. Vår kattmamma Selmas förlossning blev tyvärr ingen solskenshistoria.. =(

När stödhemmet vaknade igår morse hade det hänt saker i Selmas lilla låda. Hon hade under natten fött fram 3 st små gråa kattungar, men tyvärr överlevde enbart 2 st. Under morgonen och eftermiddagen födde hon fram ytterligare 4 små gråa pälsbollar, men hur mycket hon än slickade dem så tog de aldrig något andetag. En av dem fick vi dra bort hinnan på, för hon började i helt fel ände.. lilla Selma.

Under hela hennes förlossning försökte vi få dem att dia men enbart en av ungarna tog spenan, den andra orkade inte riktigt. Mannen i stödhemmet cyklade direkt till apoteket och handlade flaska och ersättning, sedan fick vi ge dem lite i taget så krafterna kom tillbaka. Och det hjälpte, efter en stund började båda kravla på Selmas mage och leta efter spenar. En lättnad gick genom rummet samtidigt som Selma fortsatte sina krystvärkar.. =(

Efter en jobbig förlossning låg båda och diade, men Selma verkade inte så intresserad av dem. Hon höll dem inte varma utan vände ofta ryggen till. Kanske var hon trött efter en lång och jobbig förlossning, eller kanske var de så svaga att hon stötte bort dem. Får hoppas att hon snart tar dem till sig, tack vare att stödhemmet håller skift så de förblir varma och får mat i sig. Stor eloge till dessa människor, de kämpar tappert med Selma och hennes små grå!

De fyra som inte klarade sig begravdes på gården under en fin buske. Med lite stenar smyckade vi graven och vi håller nu tummarna på att de inte blir uppgrävda..

R.I.P

( vi har än inte några namn på de som inte klarade sig, men kommer snart uppdatera igen..)

Kram och tass från oss alla...

Vilse i Lund

Jag och Cecilia har varit på kattjakt! En katt smet när den skulle tas från en bur till en annan och vi ställde upp och hjälpte till med sökandet. Katten tillhör ej vår förening, men ju fler som letar och lappar området ju större chans är det.

Det är ett stort grönområde i Lund och buskarna var många och igenväxta så vi såg inte mycket alls.. Men vi lappade ett större område ...

Redan nästa dag hade någon ringt, men katten var inte kvar när de kom dit. Med de satte ut mat och hoppades på att hålla den kvar. Fällan placerades men ingen katt... Vart kan han nu vara?

Får hoppas att Guling snart kommer tillrätta.. =(

Lilla Selma...

I förra veckan tog vi in en liten söt dräktig hona. Hon har matats en tid på samma plats men nu har hon börjat bli tjockare och tjockare ... hon väntar nämligen smått.

Vi vet inte mycket om denna lilltjejen, men de har sett henne i området sedan förra sommaren. Selma är relativt tillgiven, kan vara en sommarkatt eller så har hon hittat tryggheten hos människor pga matarna.. men mysigt söt är hon iallafall.

Första 2 dagarna låg hon under badkaret, hon ville inte komma fram. När stödhemmet hade gått och lagt sig trippade hon ut och smaskade i sig den goda maten och drack sitt vatten. 3:e dagen kom hon fram och då stängdes dörren till toaletten, inte kul att ligga där bakom när man kan få bli klappad och få gott gott att äta. Och det gick hem, hon mös och spann för fullt i stödhemmets knä .. lite blyg fortfarande, men hon gjorde enorma framsteg på bara någon dag.

Idag är hon inte lika rädd längre, utan kan utan problem gå runt i köket när stödhemmen sitter bredvid på golvet. Lilla Selma, så skönt att hon kunde komma in i föreningen så hon slapp föda sina ungar ute i det fria...

Nu finns en kolonikatt i stödhem

Projektet med TNR på kolonin är fullt igång. Många honor, och även hanar, är nu kastrerade, vaccinerade och id märkta! Mitt bland alla kolonikatter finns det några som är hanterbara, med andra ord kan vi sätta dem i stödhem. Först ut är Tassen. Han är en av katterna som nu blivit kastrerad, vaccinerad och Id märkt. Men hos veterinären upptäcktes det att han har problem med sina öron, och ögon. Ingen infektion men det måste behandlas minst 2 ggr dagligen, och det går inte ute på kolonin.

..pustar ut i lådan efter en tur i bilen..

Tassen är så pass tillgiven att man kan hålla i honom så det passade bra att ta honom till ett stödhem. Första dagen var han resarverad, fräste lite men lät stödhemmet torka både öron och ögon utan protester. Nu några dagar senare har utvecklingen gått ännu mer framåt, ögonen ser mycket bättre ut och stödhemmet har numera en myskise i famnen.

".. underbart att få krypa ner i en mjuk varm famn"

Det finns fler ute på kolonin som behöver komma in i tryggheten men det är svårt att hitta stödhem. Kanske känner du ngn som skulle vilja hjälpa till, eller kanske kan du själv tänka dig vara stödhem? Maila mig gärna på malin@raddakatten.se

Tass från oss ...

Stora projekt på gång!

Ett tag sedan jag hann skriva lite i vår blogg, lovar att jag ska bättra mig.. :)

Under veckorna som går händer det mycket i föreningen, katter som ska till veterinären, hembesök inför nya adoptioner, återbesök i de nya hemmen och inte minst att åka ut och hämta in de katter som blivit utslängda.

Det största projektet vi just nu håller på med är att använda TNR på en stor kattkoloni i Malmö. TNR står för: Trap-Neuter-Return" (fånga-kastrera-återplacera). Denna metod går inte alltid att använda, men just här kan vi tillämpa den. Det finns många kolonister som matar katterna och har byggt små hus till dem, och det kommer de även göra efter att vi hjälpt till att få dem kastrerade, vaccinerade och märkta. Katterna kommer alltså få den tillsyn de behöver och mat och vatten som tidigare.

Projektet är inte gratis utan det kommer kosta oss en del. Därför försöker vi samla in så mycket pengar vi bara kan genom att sälja saker på vår webshop, sprida information om vårt projekt och klart även skriva om det på vår hemsida.

Skulle du vilja stödja oss genom att skänka en slant, eller varför inte vara stödhem till de katter som vi anser vi kan placera i nya hem?

Läs mer om projektet genom att trycka på länken nedan, där skriver vår webmaster, tjejen som dragit igång detta, om de dagliga turerna ute på kolonin. Maria-Isabel gör ett underbart jobb och hon gör det helt själv tillsammans med vissa koloniägare.

Maria ... jag säger det igen, du är deras ängel...

http://www.kolonikatter.blogspot.com/

Mjau från oss andra..

Junior, Junior!

En stor svart ängel med bärnstensbruna ögon .. det är min Junior! Han hittades med stora tovor i pälsen och fick nästan allt bortrakat.

Idag är han en mysig pälsboll som äntligen har fått ett eget hem.

Jag blir så glad, han ( som alla de andra kisarna ) är värd ett eget hem där han kan mysa in sig ordentligt!

Lycka till Junior!

Haltande Malcolm

"Tisen" hade gått på samma ställe månad efter månad men ingen hade reagerat på hans haltande gång. En dag får ett par syn på honom när han försöker stödja på sitt haltande höger ben, men resultatet blev att han släpade det efter sig. För att se vad som hänt fångade de in honom och ringde oss. Vi åkte direkt och kunde konstatera att denna kelgris inte kunde stödja på benet, kanske en skada sen tidigare eller kanske nyligen påkörd?

Dagarna efter infångandet ...

Väl hos veterinären låg han snällt och vänligt på bordet, rörde varken en min eller skrek när vi klämde och kände på hans lilla tass. Tempen togs och det visade sig att han hade feber, en infektion i kroppen. När den väl var behandlad skulle grabben bli som ny igen, men kanske haltandes eftersom det var en gammal skada. Veterinären förklarade att han inte har ont och han kommer kunna leva med sin skada, inga problem.

Nästa problem var att hitta ett stödhem som kunde ta emot honom akut denna kväll, och det var ingen lätt match. Efter några samtal fick vi äntligen ett positivt svar från en av våra egna aktiva, hon kunde tänka sig hjälpa den stackars grabben. Eva blev Malcolms ängel, hon var vårt sista och enda hopp vi hade denna kväll.

Efter 10 dagar hos Eva mådde han som en prins. Det blev ett nytt besök hos veterinären för kastrering, vaccinering och Id märkning innan han flyttade till sitt nya stödhem där han finns idag.

En underbar katt som tack vare uppmärksamma människor och Eva lever idag. Hade han inte kommit in hade infektionen gjort honom ännu svagare och till sist hade han sakta somnat in.

Malcolm i sitt nya stödhem ...

En solskenshistoria.. =)

Tass från Malcolm