Vi blir fler och fler...

Nu har vi tre kattmammor inne i föreningen, och de har alla fått sina underbart söta små ungar. Ingen av dessa kattmammor har haft ett hem utan har bott i områden där de kunnat få mat. Tack vare stödhem kunde vi ta in dem och låta dem föda inne, vilket var tur eftersom vädret skiftade som det gjorde. Regn och blåst de närmsta dagarna, och då hade det blivit svårt för dem att ta hand om sina små.

Selmas ungar hade inte klarat sig om hon varit kvar ute. Dessa 2 som överlevde fick flaskmatas de första dagarna för att få upp energin och orka amma från Selma. Efter att ha varit hos stödhemmet en del sedan ungarna kom så märker man hur mycket piggare de har blivit, de kravlar och suttar på ett helt annat sätt än tidigare. Nu har vi även investerat i en köksvåg så vi kan väga dem, och igår fick jag både nya bilder och uppdatering från stödhemmet.. de ökar snabbt i vikt!! Yeay!

.. matstund hos lillfamiljen...

Lisa som är den sista kattmamman vi fick in kom från koloniområdet där vi håller på med projektet TNR. Om henne kan ni läsa på http://www.kolonikatter.blogspot.com/

Guling är inne!

Kommer ni ihåg katten jag skrev om som var vilse i Lund? Han är återfunnen och finns nu inne i värmen med massor av mat! Underbart, en härlig solskenshistoria!

Och här ser man återigen, man ska INTE ge upp sökandet efter en katt. Med lappar och folk som letar så kommer man tillslut finna sin vän...

tass från oss

Selma har fått smått

Att ha en kattmamma som väntar smått är inte alltid en solskenshistoria, det kan även gå väldigt galet. Många tror att det är en självklarhet och att allt kommer gå bra, men det är lika stor chans att det inte blir många överlevande. Kattmamman och de små kan båda ta skada av en förlossning, och det gäller att man är beredd att hjälpa till eller köra till veterinär.

Är kattmamman utan erfarenhet kan det gå trögt innan allt kommer igång med suttandet och slickandet av de små bebbarna. Vår kattmamma Selmas förlossning blev tyvärr ingen solskenshistoria.. =(

När stödhemmet vaknade igår morse hade det hänt saker i Selmas lilla låda. Hon hade under natten fött fram 3 st små gråa kattungar, men tyvärr överlevde enbart 2 st. Under morgonen och eftermiddagen födde hon fram ytterligare 4 små gråa pälsbollar, men hur mycket hon än slickade dem så tog de aldrig något andetag. En av dem fick vi dra bort hinnan på, för hon började i helt fel ände.. lilla Selma.

Under hela hennes förlossning försökte vi få dem att dia men enbart en av ungarna tog spenan, den andra orkade inte riktigt. Mannen i stödhemmet cyklade direkt till apoteket och handlade flaska och ersättning, sedan fick vi ge dem lite i taget så krafterna kom tillbaka. Och det hjälpte, efter en stund började båda kravla på Selmas mage och leta efter spenar. En lättnad gick genom rummet samtidigt som Selma fortsatte sina krystvärkar.. =(

Efter en jobbig förlossning låg båda och diade, men Selma verkade inte så intresserad av dem. Hon höll dem inte varma utan vände ofta ryggen till. Kanske var hon trött efter en lång och jobbig förlossning, eller kanske var de så svaga att hon stötte bort dem. Får hoppas att hon snart tar dem till sig, tack vare att stödhemmet håller skift så de förblir varma och får mat i sig. Stor eloge till dessa människor, de kämpar tappert med Selma och hennes små grå!

De fyra som inte klarade sig begravdes på gården under en fin buske. Med lite stenar smyckade vi graven och vi håller nu tummarna på att de inte blir uppgrävda..

R.I.P

( vi har än inte några namn på de som inte klarade sig, men kommer snart uppdatera igen..)

Kram och tass från oss alla...

Vilse i Lund

Jag och Cecilia har varit på kattjakt! En katt smet när den skulle tas från en bur till en annan och vi ställde upp och hjälpte till med sökandet. Katten tillhör ej vår förening, men ju fler som letar och lappar området ju större chans är det.

Det är ett stort grönområde i Lund och buskarna var många och igenväxta så vi såg inte mycket alls.. Men vi lappade ett större område ...

Redan nästa dag hade någon ringt, men katten var inte kvar när de kom dit. Med de satte ut mat och hoppades på att hålla den kvar. Fällan placerades men ingen katt... Vart kan han nu vara?

Får hoppas att Guling snart kommer tillrätta.. =(

Lilla Selma...

I förra veckan tog vi in en liten söt dräktig hona. Hon har matats en tid på samma plats men nu har hon börjat bli tjockare och tjockare ... hon väntar nämligen smått.

Vi vet inte mycket om denna lilltjejen, men de har sett henne i området sedan förra sommaren. Selma är relativt tillgiven, kan vara en sommarkatt eller så har hon hittat tryggheten hos människor pga matarna.. men mysigt söt är hon iallafall.

Första 2 dagarna låg hon under badkaret, hon ville inte komma fram. När stödhemmet hade gått och lagt sig trippade hon ut och smaskade i sig den goda maten och drack sitt vatten. 3:e dagen kom hon fram och då stängdes dörren till toaletten, inte kul att ligga där bakom när man kan få bli klappad och få gott gott att äta. Och det gick hem, hon mös och spann för fullt i stödhemmets knä .. lite blyg fortfarande, men hon gjorde enorma framsteg på bara någon dag.

Idag är hon inte lika rädd längre, utan kan utan problem gå runt i köket när stödhemmen sitter bredvid på golvet. Lilla Selma, så skönt att hon kunde komma in i föreningen så hon slapp föda sina ungar ute i det fria...

Nu finns en kolonikatt i stödhem

Projektet med TNR på kolonin är fullt igång. Många honor, och även hanar, är nu kastrerade, vaccinerade och id märkta! Mitt bland alla kolonikatter finns det några som är hanterbara, med andra ord kan vi sätta dem i stödhem. Först ut är Tassen. Han är en av katterna som nu blivit kastrerad, vaccinerad och Id märkt. Men hos veterinären upptäcktes det att han har problem med sina öron, och ögon. Ingen infektion men det måste behandlas minst 2 ggr dagligen, och det går inte ute på kolonin.

..pustar ut i lådan efter en tur i bilen..

Tassen är så pass tillgiven att man kan hålla i honom så det passade bra att ta honom till ett stödhem. Första dagen var han resarverad, fräste lite men lät stödhemmet torka både öron och ögon utan protester. Nu några dagar senare har utvecklingen gått ännu mer framåt, ögonen ser mycket bättre ut och stödhemmet har numera en myskise i famnen.

".. underbart att få krypa ner i en mjuk varm famn"

Det finns fler ute på kolonin som behöver komma in i tryggheten men det är svårt att hitta stödhem. Kanske känner du ngn som skulle vilja hjälpa till, eller kanske kan du själv tänka dig vara stödhem? Maila mig gärna på malin@raddakatten.se

Tass från oss ...

Stora projekt på gång!

Ett tag sedan jag hann skriva lite i vår blogg, lovar att jag ska bättra mig.. :)

Under veckorna som går händer det mycket i föreningen, katter som ska till veterinären, hembesök inför nya adoptioner, återbesök i de nya hemmen och inte minst att åka ut och hämta in de katter som blivit utslängda.

Det största projektet vi just nu håller på med är att använda TNR på en stor kattkoloni i Malmö. TNR står för: Trap-Neuter-Return" (fånga-kastrera-återplacera). Denna metod går inte alltid att använda, men just här kan vi tillämpa den. Det finns många kolonister som matar katterna och har byggt små hus till dem, och det kommer de även göra efter att vi hjälpt till att få dem kastrerade, vaccinerade och märkta. Katterna kommer alltså få den tillsyn de behöver och mat och vatten som tidigare.

Projektet är inte gratis utan det kommer kosta oss en del. Därför försöker vi samla in så mycket pengar vi bara kan genom att sälja saker på vår webshop, sprida information om vårt projekt och klart även skriva om det på vår hemsida.

Skulle du vilja stödja oss genom att skänka en slant, eller varför inte vara stödhem till de katter som vi anser vi kan placera i nya hem?

Läs mer om projektet genom att trycka på länken nedan, där skriver vår webmaster, tjejen som dragit igång detta, om de dagliga turerna ute på kolonin. Maria-Isabel gör ett underbart jobb och hon gör det helt själv tillsammans med vissa koloniägare.

Maria ... jag säger det igen, du är deras ängel...

http://www.kolonikatter.blogspot.com/

Mjau från oss andra..