Efter 5 kvällar...

.. hade vi fått in 2 kattfamiljer! Envisa, som synden, är vi alla 3 så vi trotsade väder och mörker, vi satt kvar tills vi inte kunde se 2 cm framför näsan. Värt all tid, kul hade vi eftersom man pratar om ALLT vid sådana här tillfällen.


... det fanns en hel del iggekottar på plats, Cecilia kallar dem Åke.. =) Kan ni gissa hur många ggr dessa traskade in i fällan??



.. fin utsikt hade vi iallafall...

Kattmamman Annie var en riktig försiktig tise, hon kollade av området en bra stund innan hon ropade på sina små. Ena kvällen fick vi in en av hennes små ungar, de andra tillsammans med mamman sprang långt bort. Kvällen efter fick vi in hennes två syskon, men Annie hann precis ut genom fällan när den slog igen. Men skam den som ger sig, även hon fastnade i fällan efter kväll nr 5...




... under tiden man väntar får man ta med sig lite föreningsjobb, planera de kommande månaderna.. =)


Myggbiten och trött ( eftersom det blev riktigt sena kvällar/nätter) men vad gör man inte för de små! Jag hatar småkryp, spindlar och mörker men har nog kommit en bra bit på vägen att komma över min rädsla.. det gick ju inte att undvika faran dessa kvällar.



... äntligen!!

Nu är de båda kattmammorna kastrerade, vaccinerade, id märkta och behandlade med stronghold... snart kommer de återförenas med sina ungar i ett stödhem.. kan inte bli ett bättre liv.


Mjau från oss

Envis kattfamilj

Det är dags att få in en av de sista kattfamiljerna på kolonin.Maria och jag kände att det kommer gå bra,det var innan vi blev totalt nerstuckna av mygg. Idag fortsätter sökandet.. Känner på mig att det blir fångst!

Veterinären nästa!

Nu är det dags för mig och mina två tjejkompisar att besöka veterinären. Ni ser mig inte,jag har lagt mig tillrätta för att sova.. Älskar åka bil! De viskar och tisslar så jag tror det är dags för kastrering..:( ses i dimman.. Mjau Baltazar

Nu är vi på väg.. Igen.

Wilma ska byta stödhem,lilltjejen med det glada humöret. Hon har pratat med oss hela vägen,Eva och jag har verkligen inte haft det tråkigt i bilen :) Mjau från Wilma

Fullt med folk

Det är folk överallt,och försäljningen går relativt bra! Mycket barngrejor har vi,och det är poppis! Vi fortsätter vår kamp att få in mer pengar till katterna..

Årets första loppis

Idag är det dags för årets första loppis! Tack och lov har vi bra väder,bara att hoppas på en bra loppisdag!

Lilla fjunet!

I går fick en av våra aktiva ett mail om att någon hade hittat en kattunge mitt inne i stan kvällen innan! Den hade skrikit väldigt högt och när personen kom dit med sin hund kom lilltisen springande. Fanns varken någon kattmamma eller något syskon i närheten, så denna lilltise på ca 6 veckor var helt ensam denna kalla kväll. Efter att även sökt efter kattfamiljen direkt morgonen efter gav de upp och tog kontakt med oss som tog emot denna lilltise direkt.




Jag bäddade snabbt en kartong med lite mjukt så vi kunde sätta lilltisen där medans vi undersökte det lilla livet. Eftersom jag har egna katter kunde jag inte ta in den i lägenheten pga risk för smitta ( om den nu kanske var sjuk eller hade ohyra ) så vi satt i min stora hall med dörrarna stängda. Jag hämtade lite mjukmat som jag blandade ut med extra vatten och den åt utan problem. Efter att ha ätit en stund gav den ifrån sig en skrällande mjau, satte sig tillrätta och kissade mitt bland det mjuka. När tisen väl var klar tog den sin lilla tass och raffsade over sin lilla kissplätt.. lillfjunis visste exakt vad som gällde. Efter att ha gått igenom kisen insåg vi att denna verkade fullt frisk, pälsen var ren och fin, även öronen såg bra ut.

Stödhemmet som tog hand om kisen har redan Selma och hennes unge Dusty. De kom direkt och hämtade denna lilla fjunis och den mös i deras knä hela kvällen och natten. En mysig liten kise som älskar att bli kelad, så denna har haft ett hem. En välmående kise som hamnat ute på gatan, endast ca 6 veckor gammal...man undrar ju vad det är som har hänt.. =(


... mys mellan Selma och hennes unge Dusty...

En liten efterlysning finns på vår sida och på sajten hittekatter.ifokus.se men än är det ingen som har hört av sig angående detta lilla liv. Men han mår bra och kommer snart att finnas på hemsidan så att det går att tinga honom. När han är 12 veckor är han redo för adoption.

Tidigare idag fick jag en hälsning från stödhemmet, lillfjunis hade lagt sig i hennes knä och somnat. Bara kolla in denna skönhet, hur avslappnad som helst...





Tass från oss