Nu ska det byggas och fixas..

Äntligen har vi hittat en bonde som har en stor stallbyggnad över där hon låter katter finna hem och kan leva i det fria. Där får de tillsyn, mat och kärlek dagligen, samtidigt som de kan springa ut och in som de själv vill. Närmsta väg ser man inte, så katterna har endast skog runt omkring sig.

Det vi i föreningen nu vill hjälpa bonden med är att fixa till det i den delen av stallet där katterna håller till. Vi vill ge katterna ännu flera sovplatser, en lekhörna med stort träd, fler varma och gosiga filtar som vi lägger i boxarna som vi snickrat ihop. Med andra ord vill vi inreda sadelkammaren till ett mat och sovrum, det är här det ska mysas och ätas gott!

Till detta behöver vi mer material som filtar, dynor, frigolitsplitt, trälådor eller annat i trä, gamla trasmattor, gamla klösbrädor, matskålar mm. Har du sådant över så tveka inte att ta kontakt med mig via mail, malin@raddakatten.se . Allt som går att använda vill vi ha!

Det går även bra att hjälpa till på annat sätt, att snickra ihopa ngt till oss eller hjälpa oss att köra sakerna till gården. Hör av dig, vi vill ha din hjälp!


Grålle, en fd hemlös kise

Tass från oss

Tassen hälsar !

Här kommer en hälsning från Tassen, en av katterna från kolonin där vi har vårt TNR projekt.

Han var väldigt sjuk när han fångades in med ett stort sår kring halsen där det tydligen hade suttit ett för litet halsband. Ögonen såg man knappt av all svullnad som uppstått efter en ögoninflammation. Vi trodde ett tag att han aldrig skulle kunna se normalt igen, så illa var det.



Så här liten och rädd var Tassen när han kom in...



Här ser man hur illa hans ögon var...

Tack vare att stödhemmet Inger och hennes katter öppnade sitt hem för Tassen så kunde han få vila ut i lugn och ro samt även få återhämta sig efter livet på kolonin.

Återhämtningen för Tassen tog lång tid men för varje dag som gick blev han bättre och bättre. Att Tassen hade svårt att lita på männisor gjorde det inte mycket lättare, men han måste ha förstått att Inger bara ville väl eftersom hon kunde behandla honom utan problem. Men det var enbart hon som kunde det, ingen annan.

Att lita på människor är svårt för Tassen, han undviker gärna nytt folk men Inger accepterade han direkt. Hennes andra katter och deras hund har nu blivit Tassens bästa vänner, och de delar allt, mat som sovplats.

Se dessa underbara bilder, detta är Tassens nya liv. Han älskar att gå ut på tomten och lufta sig, men han lämnar inte området utan stannar innanför grindarna.




Tassen myser i köket med den äldre damen i huset.. =)



Tassen med sin bästa vän Dixan

Kram från Tassen

En jobbig start på året.

Utanför Nybro finns ett katthem vid namn Katthemmet Kompis. Sedan vår start har vi hjälpt och följt varandras bloggar, gett tips och råd till webbshoppar och annat. Nu idag brann detta katthemmet ner, de lyckades rädda en hel del katter men all mat, alla bäddar, all interiör är totalförstörd.

Jag blev så ledsen när jag ikväll fick ett sms om detta, tanken finns hos dem som jobbat så hårt för att hjälpa de stackars övergivna katterna och klart går även tankarna till katterna som förlorat sitt hem och de som tyvärr inte överlevde. Kan inte tänka mig in i den situationen som dessa volontärer nu befinner sig i och jag önskade nu att man bodde närmare så man själv hade kunnat åka dit och hjälpa till.

Själv kommer jag sätta in en slant till dem så de kan komma ikapp med mat och annat, och kanske kan även du hjälpa till ? Gå in på deras sida och läs mer om hur du kan hjälpa Katthemmet Kompis ; www.katthemmetkompis.blogg.se

Ny inneboende

Max har flyttat in till oss. En underbar hankatt som kom till veterinären för avlivning men räddades i sista sekunden av vår förening. En liten speciell herre,älskar att kela och han slutar verkligen aldrig! Sen är han lite av en ensamkatt,andra katter kan gå men han är väldigt elak mot dem. Mina har han inte träffat än,jag har delat in vårt boende i två.. :) visst är han fin i sin julscarfs? Han har sår han kliar upp,men på måndag blir det veterinären. God fortsättning önskar Max

God Jul från oss till tisarna

Även de katter som inte har ett hem ska få ett julbord. Det som fattas på bilden är köttbullarna,vi lagar kattvanliga sådana. Sen ut och mata innan vi själv sätter oss till bords. God Jul från oss till er alla!

Hungern segrade

När bilen körde in på gårdsplanen gömde jag mig bland nerhuggna träd och buskar. Vänliga röster hördes och ljudet av en burk som öppnades ekade på gården. Det var då hungern tog över.

Innan jag själv hann säga mjau stod jag nedanför benen på de tvåbenta,skrikandes ända från tassarna på mat. Ge mig nu! De satte sig ner och klappade mig,vänligt och mjukt samtidigt som de la ut lite mat. Jag åt upp varenda smula som kom ut från burken. Jag hörde en smäll men brydde mig inte,det fanns ju mat! Jag tittade upp i regnet på de tvåbenta,blöt och hungrig,och undrade varför det inte fanns mer mat. Att jag var fångad och instängd i en fälla brydde jag mig inte om.. Jag var hungrig!

Nu har jag varit hos veterinären och fått sova inne i värmen sedan dess. Mitt gamla hem är ett minne blott,nu får jag sova inne på en torr bädd och mysa med stödmatte!!

Mjau från Shanti

Inne i värmen!

Nu har vi endast 1 katt kvar på ödetomten, vad vi vet iallafall. De andra två kom in i fällan och det tog inte lång tid, de var ju hungriga och tonfisken luktade nog riktigt gott. Jag och Sabina, en ny volontär i vår förening, trotsade regnet och körde dit med hoppet högt. Och vi skulle köpt trisslotter på väg ut, för det blev napp.


Här vilar Shila ut efter kastreringen.


Tisen ser inte lika nöjd ut...

Båda tidarna var honor som numera är kastrerade, id märkta och vaccinerade. De bodde hos mig några dagar efter kastreringen för att läkningen av såret inte skulle bli infekterat. Det visade sig under vistelsen hos mig att den ena lilla tjejen var tam, lilla Shila bille bara mysa och bli kelad. Och det sa varken jag eller min sambo nej till.. =)


.. huh?? Foto nu??

Hennes "syster", kallad Tisen, var inte lika mysglad men det kan ha varit chocken efter att ha blivit fångad och sedan veterinärbesöket. Men hon är hos en snäll familj utanför Eslöv som tillfälligt ska ha henne där.

Känns skönt att vi har fått in nästan hela skaran. Det finns inte mycket för dem att värma sig i, bara fallfärdig maskinhall som det både blåser in genom och regnar in i. Igår när jag såg hur Shila kröp ihop i sängen kunde jag inte mer än le, nu får även hon och hennes "syskon" krypa ner i en varm och torr bädd. Bara den sista kvar nu, den fångar vi i helgen ...

Tass från oss..