Dagarna efter infångandet ...
Väl hos veterinären låg han snällt och vänligt på bordet, rörde varken en min eller skrek när vi klämde och kände på hans lilla tass. Tempen togs och det visade sig att han hade feber, en infektion i kroppen. När den väl var behandlad skulle grabben bli som ny igen, men kanske haltandes eftersom det var en gammal skada. Veterinären förklarade att han inte har ont och han kommer kunna leva med sin skada, inga problem.
Nästa problem var att hitta ett stödhem som kunde ta emot honom akut denna kväll, och det var ingen lätt match. Efter några samtal fick vi äntligen ett positivt svar från en av våra egna aktiva, hon kunde tänka sig hjälpa den stackars grabben. Eva blev Malcolms ängel, hon var vårt sista och enda hopp vi hade denna kväll.
Efter 10 dagar hos Eva mådde han som en prins. Det blev ett nytt besök hos veterinären för kastrering, vaccinering och Id märkning innan han flyttade till sitt nya stödhem där han finns idag.
En underbar katt som tack vare uppmärksamma människor och Eva lever idag. Hade han inte kommit in hade infektionen gjort honom ännu svagare och till sist hade han sakta somnat in.
Malcolm i sitt nya stödhem ...
En solskenshistoria.. =)
Tass från Malcolm
1 kommentar:
Kan fortfarande inte förstår att han var så lätt att hantera trots att han gått ute så länge. Malin, när ska vi gå med en så lätthanterlig katt till veterinären igen? Det var ju ett rent nöje... ;o)
Lille mysige Malcolm, hoppas att du snart får ett hem som du kan kalla ditt eget!
Mjauisar!
Skicka en kommentar