Några timmar efter ankomsten

Nu har jag haft dessa små tisungar hos mig i några timmar och det verkar lovande. Lilltjejen var i stort sett som död, hon rörde inte en muskel. Lillgrabben var mer pigg, han rörde sig iallafall men var verkligen medtagen.


.. hon var helt livlös..endast hennes små andetag höll mig vid hopp =(



När de anlände satte mig direkt ner på golvet med mitt lilla kitt; vätskeersättning, vatten och honung, sprutor och mat från djursjukhuset som ska ge kisarna extra näring. Maten går att blanda ihop med vatten och därför lätt att ge i spruta. Tack och lov har jag en underbar son som är lätt att underhålla, leksaker på golvet höll honom sysselsatt!! Annars hade det blivit svårt.. =)



Tjejen rörde sig inte, men hon andades. Jag fick ner rätt mycket vätska i henne och till sist efter några timmar började hon småsutta på sprutan.. jag hoppade glädjeskutt. Tack och lov var killen inte lika dåligt medtagen, men han är svag. Att ge honom vätska är svårare, men jag tror han har någon form av lunginflammation, men jag kämpar fortfarande med honom. Imorgon ska jag ringa veterinären som tog hand om dem idag och fråga om diagnosen.. han skulle ringt mig när stödhemmet körde där ifrån, men han har nog haft fullt upp.



Nu är tjejen piggare, hon kravlar runt och har t,om ätit vanlig mat från tallriken... hennes bror är fortfarande väldigt svag. Men det blir inte sämre, så jag avvaktar tills imorgon och ser. Det blir en vaken natt med småttingarna, som att vara småbarnsmamma igen.. =)

Nu är det dags för ny omgång vätska.. uppdaterar nytt imorgon...